fredag, februari 08, 2008

Sara Nitlott Andersson vs. Kamilla Alltid-Vinst Odelius

Jag och Kammie von Millie shoppade semlor igår. Hon köpte en. Jag köpte två, en till mig och en till mig.
Efter att vi nästan har immat igen glaset till bageridisken bestämmer vi oss för att plocka hem en varsin jäkil, två för 39 kosing. Men då slås jag av tanken att jag faktiskt skulle vilja bjuda min mor på en. Kan ju inte komma hem till ett hus jag inte har städat och trycka i mig en semla mitt framför nosen på na.

"Två semlor, tack!" Kvittrar jag mot fröken bakom disken.

"Dom finns redan färdigpackade runt hörnet." Bajsar hon ur sig.

Aha.... det var ju skit. Dom såg inte alls så underbart goda ut som dom gjorde bakom disken. Dom här färdigpackade semlorna såg precis ut som dom gör... som dom gör på Ica. Sketna Ica. (Och ja, vi stod inne på Ica Maxi. Men det hör inte hit.)

Så här blev resultatet:

Kamillas semla - ser god ut.
Mina semlor - ser inte goda ut.
Kamillas semla - fick en fin kartong med guldband och hjärtan på.
Mina semlor - fick en blek sjukhusvit låda med ingenting på.

Summan av kardemumman; jag är inte förvånad.

Inga kommentarer: