Ikväll blir det fira fira! Hedda fyller vuxen och vi ska styra upp det hela med att kalasa på Ciao Ciao. Pizza och Party. I like it!
Morgondagen kanske kommer bli uppdaterad med foton, eftersom jag äntligen orkade tokleta och tokhitta min kamera. En poäng för mig!
Grattis Grattis Hedda på den efterlängtade 18-årsdagen!
onsdag, maj 30, 2007
Nedräkningarnas nedräkning
Natasha tar studenten om: 2 dagar
Sommarlov om: 9 dagar
Åker till Ayia Napa om: 51 dagar
Jag tar studenten om: 365 dagar
Sommarlov om: 9 dagar
Åker till Ayia Napa om: 51 dagar
Jag tar studenten om: 365 dagar
PARTEY!
måndag, maj 28, 2007
High on life
Måndag morgon och jag blir väckt. Min första tanke var: Veeem är det som frivilligt kommer in i mitt rum när jag har sovmorgon och vill dö?
Det var lillasyster som tror att hon är kung på och smyga. Det är hon inte. Jag försöker med alla mina krafter att kolla så surt på henne som jag förmår. Tydligen så misslyckas jag eftersom hon försiktigt frågar när jag ska upp istället för fly ut ur mitt rum. Stött och trött raspar jag fram "När klockan ringer" eftersom att min hjärna inte kan tänka åt mig på morgonen.
Vilset börjar jag leta efter min kära mobil, men inser att jag redan har den i handen. Förvånat kollar jag på klockan och inser att den är en halvtimme för mycket. Med andra ord jag har försovit mig. Måste lägga mobilen minst två meter från sängen, annars stänger jag av larmet i sömnen.
Sedan gör Ida sitt andra sköna move den morgonen och kläcker ur sig: Asså drack du mycket igår eller? Jag ler lite för mig själv när jag hör hur ball hon faktiskt är och säger lugnt: Nej nej, jag drack ingenting. Hennes respons blir: Aha!? Och mitt leende försvinner illa kvickt: What? Ser jag så risig ut!? Kollar mig i spegeln och...japp det gör jag.
Inte nog med det. Det var även Rudolf varning på näsan och resten av fejset mitt. Får sluta tro att jag kan ligga och steka utan att se ut som en tomat två sekunder senare. Vill bli brun, inte röd. Men har man sämst pigment så har man.
När jag står och glor på vraket i spegeln känns det som om det är något som inte stämmer. Jag tittar närmre och ja, vraket är inget vrak utan ser mer ut som ett fån.
När jag låg och tana igår. Nej, när jag låg och kämpade i solen för att inte få tårar i ögonen och dö av tristess. Eftersom att jag då inte är skillad nog att kunna blunda mot solen utan att tycka att det känns som om jag har det brinnande klotet innanför ögonlocken, skulle jag bara ha mina glajor en li-hi-ten, sjukt liten stund. Oj vilken tabbe. Jag fick märken efter brillorna. Fån-igt FULT!
Gårdag var i alla fall hur mysig som helst. Poker, chips, coca-cola och vi satt utomhus hela kvällen. Sommar!
Jag och Natasha kunde i och för sig ha gjort lite snyggare entré än vad vi lyckades göra. Hennes vän Nikola mötte oss eftersom vi inte visste vart han bodde. När vi var framme vid målet, som är omringat av buskar och en grindöppning, stannar vi upp. Vet inte vad söta Natasha tänkte på, men för mig fall det bara naturligt att han skulle gå först. Jag menar det var ju hans hus. Jag inser att nu har vi stått här i två sekunder och ingen har öppnat grinden, jag skulle precis göra en insats när Nikola tar till ton. Då stannar jag upp i min rörelse, eftersom ibland har jag en tendens till att inte kunna gör två saker samtidigt. Lyssna och agera till expempel. Nikola säger: Japp det här är då en grind, om ni undrar, och dom öppnar man så häär. Så svänger han upp grinden och sjunger ut i ett glatt voilá. Underbart första intryck. Men jag kunde ju inget annat än garva.
Det var lillasyster som tror att hon är kung på och smyga. Det är hon inte. Jag försöker med alla mina krafter att kolla så surt på henne som jag förmår. Tydligen så misslyckas jag eftersom hon försiktigt frågar när jag ska upp istället för fly ut ur mitt rum. Stött och trött raspar jag fram "När klockan ringer" eftersom att min hjärna inte kan tänka åt mig på morgonen.
Vilset börjar jag leta efter min kära mobil, men inser att jag redan har den i handen. Förvånat kollar jag på klockan och inser att den är en halvtimme för mycket. Med andra ord jag har försovit mig. Måste lägga mobilen minst två meter från sängen, annars stänger jag av larmet i sömnen.
Sedan gör Ida sitt andra sköna move den morgonen och kläcker ur sig: Asså drack du mycket igår eller? Jag ler lite för mig själv när jag hör hur ball hon faktiskt är och säger lugnt: Nej nej, jag drack ingenting. Hennes respons blir: Aha!? Och mitt leende försvinner illa kvickt: What? Ser jag så risig ut!? Kollar mig i spegeln och...japp det gör jag.
Inte nog med det. Det var även Rudolf varning på näsan och resten av fejset mitt. Får sluta tro att jag kan ligga och steka utan att se ut som en tomat två sekunder senare. Vill bli brun, inte röd. Men har man sämst pigment så har man.
När jag står och glor på vraket i spegeln känns det som om det är något som inte stämmer. Jag tittar närmre och ja, vraket är inget vrak utan ser mer ut som ett fån.
När jag låg och tana igår. Nej, när jag låg och kämpade i solen för att inte få tårar i ögonen och dö av tristess. Eftersom att jag då inte är skillad nog att kunna blunda mot solen utan att tycka att det känns som om jag har det brinnande klotet innanför ögonlocken, skulle jag bara ha mina glajor en li-hi-ten, sjukt liten stund. Oj vilken tabbe. Jag fick märken efter brillorna. Fån-igt FULT!
Gårdag var i alla fall hur mysig som helst. Poker, chips, coca-cola och vi satt utomhus hela kvällen. Sommar!
Jag och Natasha kunde i och för sig ha gjort lite snyggare entré än vad vi lyckades göra. Hennes vän Nikola mötte oss eftersom vi inte visste vart han bodde. När vi var framme vid målet, som är omringat av buskar och en grindöppning, stannar vi upp. Vet inte vad söta Natasha tänkte på, men för mig fall det bara naturligt att han skulle gå först. Jag menar det var ju hans hus. Jag inser att nu har vi stått här i två sekunder och ingen har öppnat grinden, jag skulle precis göra en insats när Nikola tar till ton. Då stannar jag upp i min rörelse, eftersom ibland har jag en tendens till att inte kunna gör två saker samtidigt. Lyssna och agera till expempel. Nikola säger: Japp det här är då en grind, om ni undrar, och dom öppnar man så häär. Så svänger han upp grinden och sjunger ut i ett glatt voilá. Underbart första intryck. Men jag kunde ju inget annat än garva.
torsdag, maj 24, 2007
Dagens höjd- och lågpunkt
lågen
Den här dagen kan bara gå och dö. Allt är misslyckat, eller så är det jag som är misslyckad. Har tappat ett presentkort på 200 kr. Det är bara och vinka hej då till linnet och shortsen som jag skulle ha kirrat i morgon.
Vafaaaan! Jag är redan fattig, behöver verkligen inte bli 200 kr kortare. Finns inget jag kan göra åt saken heller, förutom och leta. Det har jag redan gjort. Letat som ett jävla djur, hatar och leta. Kan inte leta, är sämst på att leta.
Helst av allt vill jag bara slänga ut stolen genom fönstret, men det kan jag ju inte heller göra.
Ännu roligare blir det. Ska till Drottningholm med klassen i morgon. Har i och för sig inga problem med det. Klassen är skön och den enda ansträngningen jag behöver göra är att trycka i mig mat. Picknick är mums.
Men lärarna kunde man ha fått skippat, i alla fall jag. För Ewa Yllner-Beadecke kommer att skjuta mig i morgon. Ser inte så jätte mycket fram emot det. Råkade missa vårat utvecklingssamtal i tisdags och jag hann inte söka upp henne för jag var tvungen och kila iväg och kompletera. (Jag har missat detta samtal två gånger irad nu, så vilken ursäkt jag än har kommer hon nog inte att tro på mig).
Sen hade hon stött på Kamilla och bett henne att säga till mig att jag skulle komma till henne direkt efter att jag gjort provet. Jag blir klar 9.30. Ewas konferens slutar kl 10.00. Jag åker hem.
Har inte stött på henne sen dess, såå imorgon kommer smällen. Inte nog med det. Fröken Beadecke vill att vi elever ska ha hattar på oss i morgon, '''roliga" hattar. Det första jag tänkte var nej,nej och absolut nej. Det enda jag i sånna fall kan ha på huvudet är ölhjälmen.
höjden
Det finns ingen.
Den här dagen kan bara gå och dö. Allt är misslyckat, eller så är det jag som är misslyckad. Har tappat ett presentkort på 200 kr. Det är bara och vinka hej då till linnet och shortsen som jag skulle ha kirrat i morgon.
Vafaaaan! Jag är redan fattig, behöver verkligen inte bli 200 kr kortare. Finns inget jag kan göra åt saken heller, förutom och leta. Det har jag redan gjort. Letat som ett jävla djur, hatar och leta. Kan inte leta, är sämst på att leta.
Helst av allt vill jag bara slänga ut stolen genom fönstret, men det kan jag ju inte heller göra.
Ännu roligare blir det. Ska till Drottningholm med klassen i morgon. Har i och för sig inga problem med det. Klassen är skön och den enda ansträngningen jag behöver göra är att trycka i mig mat. Picknick är mums.
Men lärarna kunde man ha fått skippat, i alla fall jag. För Ewa Yllner-Beadecke kommer att skjuta mig i morgon. Ser inte så jätte mycket fram emot det. Råkade missa vårat utvecklingssamtal i tisdags och jag hann inte söka upp henne för jag var tvungen och kila iväg och kompletera. (Jag har missat detta samtal två gånger irad nu, så vilken ursäkt jag än har kommer hon nog inte att tro på mig).
Sen hade hon stött på Kamilla och bett henne att säga till mig att jag skulle komma till henne direkt efter att jag gjort provet. Jag blir klar 9.30. Ewas konferens slutar kl 10.00. Jag åker hem.
Har inte stött på henne sen dess, såå imorgon kommer smällen. Inte nog med det. Fröken Beadecke vill att vi elever ska ha hattar på oss i morgon, '''roliga" hattar. Det första jag tänkte var nej,nej och absolut nej. Det enda jag i sånna fall kan ha på huvudet är ölhjälmen.
höjden
Det finns ingen.
onsdag, maj 23, 2007
Vad? När? Hur? Va?!
Nej nej nej, vad hände nu? Pappa ställde just frågan som jag har slutat att oroa mig för att få för flera dagar sen: "Grannen sa att det var lite livat här i helgen, den helgen när jag var borta."
Det var inte ens en fråga ser jag nu, men jag svarade fort som fan på den i alla fall: "Vah, vad sa du?" Det var heller inget svar på pappas icke-fråga.
Inser snabbt hur skyldig jag låter och byter om till the-chill-voice-I-couldn't-care-less tonen och säger nåt i stil med att: "Jaa, jag har väl sagt att vi var här efter Sarahs tjejmiddag?"
Pappa blir genast lite kaxigare och säger: "Jaaa, men ni va väl inte 15-20 stycken heller, du sa att ni var 8 stycken!" Nu var vi i och för sig lååångt över 20 personer, men det behöver inte pappa veta nej.
Varför måste han komma nu, en och en halv vecka senare!? Och vad i helvete har Lars till grannjävel med vad jag gör hos pappa och göra? Vi är endast grannar, pappa och han hälsar typ på varandra när dom hämtar posten och slänger soporna. Fan fan fan. Jag som nästan trodde att jag var safe, smygar mästarn duvet.
Vart genast en gnutta religös, måste be sönder mig för att pappa inte ska ta tillbaka det han just idag av alla dagar lovat. Nämligen låna mig resterande pengar som kommer saknas i sommar till min kära Ayia Napa resa. Fan.
Det var inte ens en fråga ser jag nu, men jag svarade fort som fan på den i alla fall: "Vah, vad sa du?" Det var heller inget svar på pappas icke-fråga.
Inser snabbt hur skyldig jag låter och byter om till the-chill-voice-I-couldn't-care-less tonen och säger nåt i stil med att: "Jaa, jag har väl sagt att vi var här efter Sarahs tjejmiddag?"
Pappa blir genast lite kaxigare och säger: "Jaaa, men ni va väl inte 15-20 stycken heller, du sa att ni var 8 stycken!" Nu var vi i och för sig lååångt över 20 personer, men det behöver inte pappa veta nej.
Varför måste han komma nu, en och en halv vecka senare!? Och vad i helvete har Lars till grannjävel med vad jag gör hos pappa och göra? Vi är endast grannar, pappa och han hälsar typ på varandra när dom hämtar posten och slänger soporna. Fan fan fan. Jag som nästan trodde att jag var safe, smygar mästarn duvet.
Vart genast en gnutta religös, måste be sönder mig för att pappa inte ska ta tillbaka det han just idag av alla dagar lovat. Nämligen låna mig resterande pengar som kommer saknas i sommar till min kära Ayia Napa resa. Fan.
Min blondaste dag
Tänkte faktiskt dela med mig av ett svidande minne som tog mig evigheter att acceptera. Jag, Kamilla och två personer till, som antagligen var för tråkiga för att komma ihåg, var ute och promenixa lite. Hade kirrat nånting från Statoil om inte mitt minne sviker mig.
Som sagt vi går, pratar och skrattar. Det blir tyst och jag glider in i mina tankar för en stund och 2 sekunder senare: PANG!
Vad händer? Jo, jag går med lagom rolig fart rakt in i en skylt och mitt huvud dog. Vart fan kom den ifrån? När jag förvånat insett vad som just skett, blir jag förbannad. Kamilla skrattar. Kamilla skrattar lite till. Och Kamilla kan inte sluta skratta 27 minuter senare.
Dummare har jag aldrig kännt mig. Jag menar det var inte så att jag pratade med någon och gick in i skylten. Jag hade inte förbundna ögon eller gick baklänges och jag var inte full. Det var ingen som ropade på mig och fick mig att vända mig om och på så sätt missa skylten. Utan den stod där, jag gick och jag fick en bula i huvudet. Tror nog att skylten också fick en buckla.
Som sagt vi går, pratar och skrattar. Det blir tyst och jag glider in i mina tankar för en stund och 2 sekunder senare: PANG!
Vad händer? Jo, jag går med lagom rolig fart rakt in i en skylt och mitt huvud dog. Vart fan kom den ifrån? När jag förvånat insett vad som just skett, blir jag förbannad. Kamilla skrattar. Kamilla skrattar lite till. Och Kamilla kan inte sluta skratta 27 minuter senare.
Dummare har jag aldrig kännt mig. Jag menar det var inte så att jag pratade med någon och gick in i skylten. Jag hade inte förbundna ögon eller gick baklänges och jag var inte full. Det var ingen som ropade på mig och fick mig att vända mig om och på så sätt missa skylten. Utan den stod där, jag gick och jag fick en bula i huvudet. Tror nog att skylten också fick en buckla.
tisdag, maj 22, 2007
Lördagen den 12 Maj
Den kvällen var inget annat än awesome! Jag kände mig givmild och bjöd på ferre, kollade igeom bilderna lite och inser att jag lyckats missa varenda fototagning. Synd, eller inte. Lyckas alltid bli fruktansvärt mongolid på bilder. Här bjuds det på några av dom :)
Simon taggar folket med bugg och Carro sveper
Sarah är partey, Jasmine lika så! (Fanny är drunk)
Carolina med sin pojke, och söta Isabelle och Kajsa
Alex och en tankad Anna. Sist men inte minst Nathalie-Ninja!
Ovårdat
Här har vi återigen Kamilla Odelius och denna gång är hon påväg hem från gymmet. Men alltför kaxig och glad, för hon ska hem och flexa sin muskler för mig (som inte har några). Så Gud tar ut sin rätt och gör så att hon snubblar.
måndag, maj 21, 2007
Kalle Ninja
Till kvällens ära tänkte jag presentera min insperation till mitt mofo namn. Gott folk, här har vi Kalle Ninja aka. Kamilla Odelius och hans farfar Sigismund Ninja.
http://www.youtube.com/watch?v=V3l3k3QBia4 (tha movie)
Dagens höjd- och lågpunkt
höjden
Oh yes, jag behöver inte kompletera i idrotten! Aldrig att jag hade kört livräddning och hela köret i simhallen i morgon.
Känns skönt och veta att min fagra insats räckte i vintras. Det vill säga komma till skolan efter en hård luciavaka, knappt 1 timmes sömn och fortfarande alkohol kvar i blodet. Vilken vacker syn! Tovigt hår, röda ögon, huvudvärk men ändå ombytt och fit for fight. Nästan.
Trotsade allas smarta råd som att byta om och sätta mig bredvid eller gå hem och sova. Nej nej, tänkte jag dagen är ju som gjord för en simtur och tog mig sakta men säkert ner i det fruktansvärt kalla vattnet. Vilken miss. Där låg jag och höll på att dö. Fifan! Orkade dock simma hela sträckan ända fram till stegen, hade i och för sig inget val. Mina armar hade aldrig orkat dra mig själv upp ur vattnet.
Resterande tid av lektion tillbringade jag och min handduk på avbytarbänken halvt sovande. Charmigt.
lågen
The big no. Måste kompletera samhäll i morgon, demokrati och diktaur. Jag körde ju på det förra gången, varför skulle mina odds se bättre ut nu? Det sköna är att om jag inte fixar det här i morgon slutar kursen med ett IG.
Inte nog med det. Snappade upp när några av mina kära kollegor snackade om en annan uppgift i samhäll som snart ska vara klar. Men det är luugnt tänkte jag, det ska ju inte vara klart förns om tre veckor. Jo, men så går det inte att tänka varje vecka efter att läraren klargjort när arbetet ska vara inlämnat klappat och klart.
Osäker blir jag, eftersom jag känner mig själv, sneglar försiktigt i kalendern på mobilen och inser att den 23/5 faktiskt är nu på onsdag. Inte om tre veckor.
Oh yes, jag behöver inte kompletera i idrotten! Aldrig att jag hade kört livräddning och hela köret i simhallen i morgon.
Känns skönt och veta att min fagra insats räckte i vintras. Det vill säga komma till skolan efter en hård luciavaka, knappt 1 timmes sömn och fortfarande alkohol kvar i blodet. Vilken vacker syn! Tovigt hår, röda ögon, huvudvärk men ändå ombytt och fit for fight. Nästan.
Trotsade allas smarta råd som att byta om och sätta mig bredvid eller gå hem och sova. Nej nej, tänkte jag dagen är ju som gjord för en simtur och tog mig sakta men säkert ner i det fruktansvärt kalla vattnet. Vilken miss. Där låg jag och höll på att dö. Fifan! Orkade dock simma hela sträckan ända fram till stegen, hade i och för sig inget val. Mina armar hade aldrig orkat dra mig själv upp ur vattnet.
Resterande tid av lektion tillbringade jag och min handduk på avbytarbänken halvt sovande. Charmigt.
lågen
The big no. Måste kompletera samhäll i morgon, demokrati och diktaur. Jag körde ju på det förra gången, varför skulle mina odds se bättre ut nu? Det sköna är att om jag inte fixar det här i morgon slutar kursen med ett IG.
Inte nog med det. Snappade upp när några av mina kära kollegor snackade om en annan uppgift i samhäll som snart ska vara klar. Men det är luugnt tänkte jag, det ska ju inte vara klart förns om tre veckor. Jo, men så går det inte att tänka varje vecka efter att läraren klargjort när arbetet ska vara inlämnat klappat och klart.
Osäker blir jag, eftersom jag känner mig själv, sneglar försiktigt i kalendern på mobilen och inser att den 23/5 faktiskt är nu på onsdag. Inte om tre veckor.
Kris, en stor jävla kris
Krisen växer men inte plånboken. Jag är rent av fattig som en gnu!
Känner mig hämmad, uttråkad och förbannad. På den här nivån kan jag ju helt enkelt inte ligga, blir överlycklig när jag hittar en blänkande liten tia. Inte ens studiebidragen rullar in, inte helt oskyldig till det straffet nej.
Men det är inte det som är poängen. Något måste göras. Det svider bara att inse att det är jag som måste kirra biffen och har endast min själv att skylla för denna stjärt situation jag har satt mig i. Ingenting brukar ju vara mitt fel annars, vad fan hände nu? (kikar på glorian över mitt oskyldiga huvud)
Let's begin sökandet på snabba pengar att fylla ut mitt tomma kära konto med, som för nuvarande ligger på 60 öre. Nu ska Sara ta sig i kragen, shopping- och alkohol pengar i stort behov!
Känner mig hämmad, uttråkad och förbannad. På den här nivån kan jag ju helt enkelt inte ligga, blir överlycklig när jag hittar en blänkande liten tia. Inte ens studiebidragen rullar in, inte helt oskyldig till det straffet nej.
Men det är inte det som är poängen. Något måste göras. Det svider bara att inse att det är jag som måste kirra biffen och har endast min själv att skylla för denna stjärt situation jag har satt mig i. Ingenting brukar ju vara mitt fel annars, vad fan hände nu? (kikar på glorian över mitt oskyldiga huvud)
Let's begin sökandet på snabba pengar att fylla ut mitt tomma kära konto med, som för nuvarande ligger på 60 öre. Nu ska Sara ta sig i kragen, shopping- och alkohol pengar i stort behov!
en glad dag
Jag gillar inte barn. Dessa små monster är alltid kladdiga, skriker och gör aldrig som dom blir tillsagda, utan precis tvärt om. Men inte för att dom vill, bara för att jävlas och somliga är mycket väl medvetna om det också.
Bebisar har jag ingenting emot. Dom bara ligger där helt chanslösa och glor på allt som går att glo på, och kan faktiskt vara riktigt charmiga.
Men när det kommer en hel skolflock av små odjur som skriker, gapar och frågar varenda förbipaserande vad dom heter. Då råder det panik i mitt huvud.
Vad som verkligen maxar detta är skolklasser på bussen! Det finns få saker som kan få mitt väldigt glada humör att direkt sjunka till -78. Dom ska gnälla, bråka, sitta och sjunga och prata med fröken som sitter fjorton säten framför. Och sist men ta me fan inte minst, sitta och sparka i stolsryggen. Dampar på folk överhuvud taget som får för sig att sitta och putta, sparka, ens röra en annans ryggsäte.
För så sent som i helgen åkte jag buss. Skulle mest troligt iväg på nå roligt för jag minns att jag var glad. Allt går finfint och jag har inte långt kvar och plötsligt känner jag av en spark i ryggen. Jag stannar upp i mina viktiga tankar och undrar: Var det där en..?
Återgår sen till mitt tänkande eftersom det upphörde. Det går tre ynka sekunder och sen börjas det rytmiskt sparkas i mitt kära ryggstöd. Jag inser att den här personen inte tänker ge upp och precis när min stubin håller på att smälla av och jag vänder mig om för att fråga: Tänker du ta bort dina ben eller ska jag sparka av dom åt dig?
Så ser jag att det sitter ett litet fånigt flin, på ett litet äckligt ansikte och tittar på mig. Jag kan ju inte gärna vara så otrevlig mot ett barn och jag håller igen min kommentar. Tittar istället argt på ägaren of the little bastard, som stint stirrar rakt fram och vägrar möta min blick. Som tur var skulle jag av en station senare.
Det var en dålig bussdag. Idag är en dålig dag. Hoppas bussfärden blir bättre, nej nu måste jag kila till skolan.
Bebisar har jag ingenting emot. Dom bara ligger där helt chanslösa och glor på allt som går att glo på, och kan faktiskt vara riktigt charmiga.
Men när det kommer en hel skolflock av små odjur som skriker, gapar och frågar varenda förbipaserande vad dom heter. Då råder det panik i mitt huvud.
Vad som verkligen maxar detta är skolklasser på bussen! Det finns få saker som kan få mitt väldigt glada humör att direkt sjunka till -78. Dom ska gnälla, bråka, sitta och sjunga och prata med fröken som sitter fjorton säten framför. Och sist men ta me fan inte minst, sitta och sparka i stolsryggen. Dampar på folk överhuvud taget som får för sig att sitta och putta, sparka, ens röra en annans ryggsäte.
För så sent som i helgen åkte jag buss. Skulle mest troligt iväg på nå roligt för jag minns att jag var glad. Allt går finfint och jag har inte långt kvar och plötsligt känner jag av en spark i ryggen. Jag stannar upp i mina viktiga tankar och undrar: Var det där en..?
Återgår sen till mitt tänkande eftersom det upphörde. Det går tre ynka sekunder och sen börjas det rytmiskt sparkas i mitt kära ryggstöd. Jag inser att den här personen inte tänker ge upp och precis när min stubin håller på att smälla av och jag vänder mig om för att fråga: Tänker du ta bort dina ben eller ska jag sparka av dom åt dig?
Så ser jag att det sitter ett litet fånigt flin, på ett litet äckligt ansikte och tittar på mig. Jag kan ju inte gärna vara så otrevlig mot ett barn och jag håller igen min kommentar. Tittar istället argt på ägaren of the little bastard, som stint stirrar rakt fram och vägrar möta min blick. Som tur var skulle jag av en station senare.
Det var en dålig bussdag. Idag är en dålig dag. Hoppas bussfärden blir bättre, nej nu måste jag kila till skolan.
Underbar start
Vaknade nyss, eller nej det var fel ordval. Jag blev helt jävla brutalt väckt av P3 pådraget av idioten på ljudnivå 40. Vilket är väldigt högt på vår stereoanläggning, och för att understryka så sitter ena högtalaren utanför på min vägg. Underbart.
Ligger i en hel risig halvtimme och försöker somna om, med öronproppar, men det går inte! Är för irriterad och väldigt irriterad.
Vad är klockan? Klockan är 9.00.
När skulle jag ha gått upp? Klockan 11.30.
Vad kan pappa göra idag? Gå och dö.
Ligger i en hel risig halvtimme och försöker somna om, med öronproppar, men det går inte! Är för irriterad och väldigt irriterad.
Vad är klockan? Klockan är 9.00.
När skulle jag ha gått upp? Klockan 11.30.
Vad kan pappa göra idag? Gå och dö.
Dagens höjd- och lågpunkt
lågen
Pappa har kommit hem, kom faktiskt hem igår, och det tog honom ungefär fem minuter att förstå att huset inte hade stått helt ensamt och orört under veckan.
höjden
(som tur var befann jag mig at my mum's place)
Han anar, spanar och frågar. Jag kom med en ganska trovärdig ursäkt och, mina damer och herrar, inget mer med det! Jag är rent av chockad. Inga förhör som varar i dagar eller utbrott som får taket att lyfta. Det ser bra ut och jag är nöjd, är dock på min vakt. Man ska inte ropa hej...ah och sen hade ju ordspråket en fortsättning som inte tyckts velat fastna på hjärnan.
Pappa har kommit hem, kom faktiskt hem igår, och det tog honom ungefär fem minuter att förstå att huset inte hade stått helt ensamt och orört under veckan.
höjden
(som tur var befann jag mig at my mum's place)
Han anar, spanar och frågar. Jag kom med en ganska trovärdig ursäkt och, mina damer och herrar, inget mer med det! Jag är rent av chockad. Inga förhör som varar i dagar eller utbrott som får taket att lyfta. Det ser bra ut och jag är nöjd, är dock på min vakt. Man ska inte ropa hej...ah och sen hade ju ordspråket en fortsättning som inte tyckts velat fastna på hjärnan.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)