söndag, mars 30, 2008

Helt crazy

Då har vi förflyttat oss från pappa och trasig diskmaskin till mamma och trasig spis. Middagen bestod av macka, macka, flingor.

Livet leker.

Inget undantag idag inte

Satans helvetes jävla skit. Skit! Skit! Skit! Det här var inte bra. Den gamla mobilen med SIM-kort ligger hemma hos Fanny, och hon bor två evigeheter bort. Fan! Söndagar är skit.

M-m-m-mobiiil

Söndagar är piss. Söndagar suger alltid. Det bara är så. Alla söndagar förutom idag, idag är en bra dag. En sjuhelvetesbra dag skulle jag vilja säga. För idag är det sol och idag har jag åter en mobil igen, en alldeles ny och fin. Nu har det gått exakt 16 timmar och den skall invigas nu, på dirr!

lördag, mars 29, 2008

Hel och vete

Tack. Tack för ingen jävla ting! Kamilla fick man ta tag på själv, nån hjälp från er fick man ju inte. Fy fan för er. Fyfan.

fredag, mars 28, 2008

Ungefär hur stor koll har jag på saker och ting?

Natasha: Så hur ska du göra på tisdag da?
Jag: (Fattar ingenting - Natasha ser, Natasha fixar)
Natasha: Asså blir det middag eller fest.. utgång?
Jag: Va??
Natasha: Men du fyller ju år..?!
Jag: Vem? Jag!?

Jag tystnar genast och börjar räkna. Vänta här nu jag fyller år i april, fan jag fyller år den första april det är ju direkt efter mars. Vad är det för månad nu? Det är mars, det är slutet av mars! Helvete!

Jag: Det stämmer ju.... Inte undra på att pappa har tjatat så förbannat om vad jag önskar mig.

Dagens två problem

Problem 1. Frukost. Frukost, frukost, frukost. Vad fan ska man äta till frukost? Jag satt och funderade på det i ungefär en timme. Och plötsligt så händer det, jag råkar hitta mitt biogodis från igår. Då var det löst.

Problem 2. Jag är ju då fortfarande mobillös, det gör mig lite smått sinnesjuk kan jag få be och tala om. Det hjälper ju inte direkt att jag verkligen måste få tag på fröken Odelius, nu, eller att hemtelefonen är spärrad för mobilsamtal.
Men då kom jag att tänka på er! Mina vänner, ni som har det eftertraktade mobilnummret kan ni ta och slänga iväg ett sms till Millson och be henne ringa mig? Jag är hos pappa. Tack tack!

Tidningsmannen

Med en salig blandning av ågren och lyckorus släpade jag min tunga kropp till bussen i morse. En man kommer i farandes i full galopp. Busschauffören väntar, mannen går på. Efter några stationer har han fått nog och tackar för sig och bestämmer sig för att gå av i sista sekund, tror jag, tror busschauffören. Återigen väntar chaffisen och öppnar den nyss stängda dörren för den galopperande mannen som har ställt sig framför den.

"Neij, neij, neij!"

Han viftar med handen samtidigt som han närainpå ryter fram sitt nejande. Han var aplack. Geniet ska inte av, han förberedde sig bara. Vad har han och va sur för undrar jag, man behöver väl inte vara Einstein för att räkna ut att chaffisen kommer att tro att du ska av om du slänger dig framför dörren.

Bussen brummar vidare till nästa hållplats. Och här skulle man kunna tro att han ska av, geniet. Men det ska han inte. Dörrarna öppnas och då, då tänder det till. En stormegajävla suck frustar han fram samtidigt som han försöker döda busschauffören med blicken och sen smäller han med morgontidningen sin i räcket så att det tjongar till i hela bussen, sen blir det till att vandra långt bak i bussen med arga kliv.

Jag satt och fattade ingenting. Va?.....elller.......va?, tänkte jag. Jag säger då det, folk är ju dumma i huvudet. Jag förstår om chaffisar kan vara surmuttor, idag fick jag full förståelse för det.


Sedan fick jag förståelse för tidningsmannen. Under mitt bussbyte sitter jag och njuter av solens värme för fulla muggar. Får jag sitta ifred? Nej, ett sällskap på fyra kontorsnissar kommer och ställer sig, och vart ställer dom sig? Mitt framför mig. Det blir tvärkallt och jag börjar huttra. Dom anade inte vad dom stod och gjorde sig skyldiga till. Då kan jag säga att jag hade jag velat ha en tidning och tjongat i deras skallar. Det hade suttit fint.

Idag har jag varit en mycket förstående människa. Det känns bra.

torsdag, mars 27, 2008

Sa du utgång?

19:20 26 mars lämnar jag huset.

12:10 27 mars rasar jag in.

Jag hör ingenting, jag ser ingenting, jag känner ingenting. Och jag tamefan fattar ingen-ting. Idag får man ha tålamod med mig.

onsdag, mars 26, 2008

Att bero på ingenting...

...Årets sågning måste väl ändå gå till Carola och Andreas, vad jag förstod var många besvikna på valet att pussla ihop dom. Med frukost i min hand slår jag på tv:n. Vad ser jag? Carola... och Andreas... i så ska det låta... och dom förlorar. Jag skrattar än.

...Så har bror min kirrat en blogg, han heter Alex men kallas för Alexander. Det här kommer att bli seriösa grejer, jag lovar, jag har det på känn!

tisdag, mars 25, 2008

Aset, min så kallade mobil

Ropa inte hej förrän du är över bäcken, finns det något som heter.
Jag om någon vet vad det innebär.
Men inte idag tydligen.
I tron om aset har börjat leva igen börjar jag bekräfta det till min omgivning.
Och vad händer en timme senare när jag ska svara på ett sms?
Aset dör, igen!
Vad sker tio minuter senare?
Aset sätter på sig själv.

Så nu avvaktar vi och ser vart situationen leder.

måndag, mars 24, 2008

Det känns inte som om jag behöver påpeka ironin i det hela...men jag gör det i alla fall.

Har nyligen haft besök av en scientolog på religionen och fastnade därför framför en dokumentär på kanal 9 om just hjärntvättarnas hjärntvättare.

Är det något som scientologer avskyr är det psykologer och mediciner, det är satan själv. Sjukdomar som schizofreni ska botas med vitaminer och på annan naturlig väg men absolut inte med påhittade mediciner som enligt dom inte har någon verkan.

Den här dokumentären hade speciellt riktat in sig på en familj, mamma, pappa, barn, där föräldrarna var scientologer och sonen var schizofren Sonen började se och höra saker som mamma och pappa varken kunde höra eller se och man förstod att något var fel, men ville absolut inte ha med psykologer att göra med. Dom lurar dig med sin påhittade mediciner.

Tillslut blir Jeremy så sjuk att han knivhugger sin mamma Elli 77 gånger i tron om att hon var ute efter honom, på grund av sin sjukdom.

söndag, mars 23, 2008

Barasåattduvet

Huset höll. Bra lokal, bra musik och dessutom en utegård. I like.

Men hur såg matschemat ut för de kommande timmarna?

Start - Hemma hos mig.
Cheesecake
Vin
Cider

Huset
Öl
Shot

Resande fot
Pommes
Cola

Efterfest - Hos Fanny
Zoo
Tutti frutti
Chips
Köttbullar, makaroner och sweet hot chilisause
Gott & Blandat
Chips
Gott & Blandat

Frukost
Vatten
Yoghurt
Gott & Blandat

Två bussresor senare - Åter hemma
Vatten, vatten, vatten
Knäckemacka och ost
Idas godis
Middag 1 Kyckling, pasta, sås
Middag 2 Kött, klyftpotatis, fetaost, sås
Godis
Cheesecake
Muffin
Muffin

Däckad.

Vad upp?

Hej Töntar! Vad händer? Var ni tillräckligt starka och smarta för att klara av testet eller?!




....inte jag heller.

fredag, mars 21, 2008

Låt oss köra ikväll

Någon måste ju ta på sig uppgiften att kolla om Huset håller, och då tänkte vi "Ska saker och ting bli av måste man göra det själv." Så där hittar ni oss ikväll.

Nog.

Varför velar vintern? Och varför kan inte våren bestämma sig för att nu får det vara nog, nog med dumheterna?

torsdag, mars 20, 2008

Vad hände nu?

Jag hade tänkt lägga ut två fina historier med varsina tillhörande bilder. Men dessa två bilder ligger i mobilen, så det sket sig ju.

Någonting annat som också är skit är Melpo, min blivande bostad i två hälsosamma veckor om inte allt för många månader. Hotell Melpo och Kalypso är partajsarhotellen i Ayia Napa, fullproppade med ungdomar, musik, alkohol och energi. Det går helt enkelt till på deras, vårat vis. Gillar man inte läget håller man sig undan, annars söker man upp dessa två byggnader innan och efter utgång.

Nu är det så att en hel näve med fåglar har viskat i mitt öra att detta Melpo skall göras om till ett familjehotell, Blue-fucking-star vill man börja kalla det. Detta ombyte sker förens efter vännerna och jag har bokat och kommer att vara klappat och klart tills vi sätter våra fötter på cypriotisk asfalt.

Min enda fråga är: Varför? Varför i jävlar mig varför?

Det finnes ingen vettig anledning för en familj att frivilligt vilja åka ner till en stad fullpackad med fulla och packade ungdummingar som beter sig dumt. Vi har dessutom satsat på balkongernas balkong i år, en superior. Tror personalen att man ska kunna hyscha och peka på den fina bluestarskylten och säga "Det här är faktiskt ett familjehotell, det är dags att sänka, klockan är 9.01!"

Dom tror sig få slut på allt ljud och förstörelse som tidigare avfärdats med en böter varpå slutsumman är som en fis i vinden efter en splittning. Men nu kommer allting självklart att upphöra när nya "ajabajaregler" förts in. Givetvis kommer ingen att trotsa bara för sakens skull nu när det är extra extra förbjudet.

Vem är det som har hittat på dessa dumheter? Vilka bajsnödiga människor är det som har tänkt så obegåvat?

Ännu en mobil avverkad.

Vad skönt att min mobil dog alldeles precis nu.
Lagom till helgen och allt.
En ruskig jävla tajming.
Precis när jag sätter mig för att ringa årets viktigaste samtal.
Och gissa om jag har nummret endast i mobilen?
Jajamensan.
Den är död.
Kaputt.
Finito.
Helt förbannat jävla svart.
Men slutar jag att trycka på knappen för det?
Nepp.
"Kanske den funkar nura?"
"Fast nu måste den ju ändå funka..."
"Men kom igen då förihelvete! FUNKA!!"

onsdag, mars 19, 2008

Ingen som vet

Forest Gump, Johnny Cash, Rambo. Något av dessa namn heter han i alla fall, katten alltså. Den svarta katten som strosar omkring här hemma. Den som egentligen inte är vår men bor här ändå. Den katten.

Vet ni vad han alltid gör? Han kallar på ens uppmärksamhet och när han har fått dig till att göra det han vill, nämligen att följa efter honom, traskar han framför dig i en kanske två tre meter sen tvärstannar han så att man mer eller mindre snubblar på honom eller tvärlägger sig ner så att man trampar på han.

Varför? Varför gör han så?

måndag, mars 17, 2008

Rättvisan har riktigt strålat idag, eller vad tycker du Kamilla?

16:04 Kamilla ringer mig för att berätta att hon har blivit nära inpå dränkt av en jävel till förare som inte hade vett nog att undvika en vattenpöl.

21:30 Jag ringer Kamilla för att berätta att jag har hittat en hundring.

söndag, mars 16, 2008

En inte helt vanlig söndag

Vart är jag nu?
Jag är hemma.
Varför är jag inte på jobbet?
Jag har slutat.
Det tar vi och firar med ett glas vatten, eller sju.
Du kan ju gissa vart jag var igår.
Och det var kul, det vill jag lova.

lördag, mars 15, 2008

Nordmännen

Vandrar 1: Ska vi ta och vandra?
Vandrar 2: Fast vi har ju ingenstans att gå...

fredag, mars 14, 2008

Fredag och Branvakt är två ord som inte ska stå i samma mening.

Det är fredag och min planer gick i utgångens tecken. Inte pappas. Pappa hade andra planer, för mig. Barnvakt heter det. Och etfersom det ligger en saftig avbetalning och väntar hade jag mer eller mindre inte så mycket att säga till om.

Men vad gör det om hundra år. Jag har övertalat Natasha att solidaritetssitta med mig och en flaska vin.

torsdag, mars 13, 2008

en risig torsdag

Få se, hur har vi mått idag?

Försovning stod på schemat, därav det risiga ansiktet och det risiga håret. En av mina två viktigaste lektioner är precis på torsdagsmornarna och hade inget val, det fick bli knuten jag sov i och facet jag vaknade upp med. Sket fullständigt i spegeln, ville ärligt talat inte veta hur jag såg ut. Och kläderna? Dom som låg övers i högen på golvet, min garderob dåra. Började alltså vid noll och har därefter bara sjunkit till minus.

Efter middagens ansträngningar att trycka ner lite mer pizza där det egentligen inte fanns någon plats kvar satte sina spår. Helt utmattad gör jag mig beredd för att i lugn och ro smälta maten. Men icke.

Bror: Sara kom hit får jag ta ett kort på dig.
Jag: Nu? Men jag...
Bror: Vadå? Du vadå??
Jag:...är ful?
Bror: Precis!

Jag tar mig en tänkare likt Winnie The Pooh och efter 2 kanske 3 sekunder är jag klar.

Jag: Ah, är det pojkarna i klassen din som undrar nu igen?
Bror: Och nu ska vi få ett slut på det!

Han såg sin chans, men jag kunde tyvärr inte bjuda på den. Skulle jag vinna på det? Svar nej. Är jag då intresserad? Svar nej.

onsdag, mars 12, 2008

Dagens Fråga

Fick en väldigt svår nästan lite småsluga fråga här om dagen. Om du stod i en hiss med en annan person av de motsatta könet, bara ni två, vad skulle du välja att göra då? Ja, du måste välja en.

A) Lägga av en ljudliga jävla mök, men luktfri.
B) Köra en smygare som luktar satan.

Den är svår. Fick höra hur ens plan skulle vara att köra på den luktfria och hosta samtidigt som man släppte lös den lille jäkiln, den luktfria alltså. Men den skulle ju jag köra på som för det mesta inte kan göra två saker samtidigt. Jag skulle säkerligen prutta först och sen börja hosta, vilket inte skulle förbättra det hela precis.

Nej låt mig höra nu, hur skulle ni göra?

Studiedag, vad göra?

Det är studiedag, det vill säga ingen mat kommer att serveras idag inte. Öppnar kylen och det lilla (o)ätbara som finns där gör så att det ser ännu tommare ut. Burkar med ruttna rödbetor, schweppes som gick ut 2007 och lite smör. När fan gav vi upp våra storhandlingar? Det skulle jag vilja veta.

Öppnar frysen. Den är fullproppad av en massa..nånting. Det går inte att urskilja vad då "snötäcket" runt varje isklump lixom försvårar det hela en aning. Nämen hejsan lilla glassen, ligger du här och fryser?

Lunchen är räddad.

Det var söndag och det var i väntan på en buss...

...två fjortisar i lightversion slår sig ner och jag kan ha missförstått henne men jag tror att den ena tyckte att det var kallt. Men jag vet inte riktigt.

Tjej 1: Fyfan vad kallt det är
Tjej 2: Mm...
Tjej 1: Åååhh va kallt det vaaahhh!
Tjej 2:....

Hon tog till och med i och började hacka tänder men fortfarande ingen respons från vännen sin, då jävlar åkte mobilen upp.

Tjej 1: Sitter och väntar på bussen och det är skiiit kallt! Kom hit! Jag fryyyyyyser!

P.P.A.S.A.M (personen på andra sidan av mobilen)

Tjej 1: Men jo! Vet du hur kallt det är eller!? Stampar likt Stampe själv med fötterna i marken för att än en gång understryka hur kallt det är.

P.P.A.S.A.M

Tjej 1: Men jag skiiiter i om du har shorts!! Kom hit i alla fall! Åhhhh fyfan va kallt det är!!

P.P.A.S.A.M

Tjej 1: JaAAg är inte fjortiiiis!! Ååå kallt kallt!! Kom hit annars åker vi hem! Va kallt det är!!.. Hallå...? Hallå!?

Kontentan:
1. Jag är inte förvånad att personen la på.
2. Varför utropstecken efter varje mening? Det är så dom pratar!!
3. Min lust att be henne och hålla käften var brutalt stor men jag orkade inte, det var för kallt.

tisdag, mars 11, 2008

Dagens underhållning

Idag har jag stimulerat mina skrattgropar genom att ständigt lägga på i Natashas öra. Barnslig? Jag? Neeeeej nej.

lördag, mars 08, 2008

Det vankades utgång

Dunk dunk. Huvudet dunkar något så brutalt. Men vafan, en alvedon på det sen mår vi lika bra som vi gjorde igår kväll.

Allt är i sin ordning.

torsdag, mars 06, 2008

Men vadå, varför förbjöds denna reklam? Käka taskig fisk och dansa i gyttja, mer svenskt kan det knappast bli... ?

Det känns som om det är något som inte stämmer, men jag vet inte.


Ida: Om det var din födelsedag i morgon vad skulle du vilja ha till middag då?

Minstingen: Våfflor... och pannkakor.. och plättar.

Ida: Aha. Till efterrätt da?

Minstingen:.....................en gul soppa..... och köttfärssås.

Hur ett besök i minstingens rum kan se ut:

Jag traskar in och sätter mig i hennes säng och säger "Hej" och hon hälsar tillbaka, samtidigt drar jag fram en lång megagosedjursorm som låg mellan madrasserna i hennes säng. Helt oanandes om att det var ett stort misstag.

Mistingen: NÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄJJ!
Jag: Va?!?, svarar jag som en nyvaken björn.
Minstingen: Du måste vara försiktig med den! Och drar den ur mina händer. Man måste hålla den såhär. Och hon håller den precis som jag gjorde innan.

2 sekunder senare.

Minstingen: Vet vad man också kan göra med den?
Jag: Nej...
Minstingen: Hoppa hopprep!

Sagt och gjort. Hon langar iväg den nyss kallade ömtåliga ormen i världens jävla fart och ba kör. Kör brutalt.

Jag: Att jag inte tänkte på det innan.
Minstingen: Ha-ha aa!

onsdag, mars 05, 2008

Att hjälpa till, det står inte i allas ordböcker inte

Idag måste en katt ha fastnat uppe i ett träd nånstans för hela tre brandbilar susade förbi i väntan på bussen. De försökte i alla fall, att susa alltså. Men jäkeln till bilförare segade framför och ökade inte alls farten för att lägga sig till höger vid busskuren framför honom. Där hade han världens chans för att tokköra och ha bästa anledningen till ursäkt.

Genast stämmer Kamilla upp i ett "Men kör!" och jag var inte sen med att hänga på. "Men kom igen, kööör!" gormar jag och vevar ut med armen för att skynda på. Suckar och skakar på huvudet gör vi. Jävla amtör.

Det där kunde jag ha gjort tusen gånger bättre själv tänker jag, jag som inte ens har körkort.

måndag, mars 03, 2008