True man, true!

Är inte särskilt fascinerand av topplistor. Ingen förklaring till min avvikelse, det bara är så. Det är dock skillnad på att räkna upp saker och på att placera olika ting på 1:a, 2;a och bajse:e platser. Så inga påhopp här inte! (Har tillverkat en räkna-upp-lista lite längre ner).

Men här ska ni få se en finfin 5-i-topp-lista, hittade den på konsumbloggen. Den var så fin att jag till och med var tvungen att sätta upp den hära.

Topp 5 - mynt mot golv

Femtioöring (den bruna varianten) - försiktig men distinkt.
Tiokrona - mjuk och en aning knäppande. Om den var ett vin skulle den beskrivas som nötig.
Femkrona - tung med en ljus och klumpig överton.
Enkrona - ljus och gräll i klangen, lite sladdrig ton.
Femtioöring (den silvriga) - menlös, man förstår genast varför den blev ratad och utbytt. Som en enkrona fast sprödare.

Testet är utfört av mig på ett trägolv och ett linoleumgolv från femtiotalet och kan mycket väl betraktas som professionellt.

I see you giving me that naughty-eye

Jag har blöta fötter, strumpor och skor. Har hunnit njuta av min friheten i en och en halv regnig timme medans alla andra har gjort det i snart 3 veckor. Idag hade vi slutprovet i sommarkursen MaB och jag är ett nervvrak, att skriva ett prov vars resultat har en avgörande effekt på hela ditt betyg är ingen rolig erfarenhet. Jag har (tyvärr) många. Och det är lika oskönt varje gång.

Jag har planerat att sola stjärten av mig så fort matteveckorna var slut. Idag regnar det. Konstant. Det regnade när jag vaknade, det regnar fortfarande. Det regnade när jag gick till skolan, och regnet gjorde sig väldigt påmint när jag gick därifrån.
Hann precis med halvbussen hem, tajmar in den likt en kung. Så när jag ser min röda springare komma inrullandes tar jag ett lyckligt kliv fram. Till min fasa ser jag att denna jätte skapar en brutal våg. Jag gör en snabb undanmanöver genom att snubbla tillbaka det kliv som jag just tagit fram. Men misslyckas. Mina fötter fick smaka på vattnet och var nu blötare än blöt.
Busschauffören tror självklart att jag inte ska med bussen och brummar på. Jag ser precis vad som håller på att hända och med panikslagna ögon springer jag fram den långa metern. Han stannar. Jag stannar. Idioten kör (!?) och jag mulnar till och ska precis knacka på fönstret. Egentligen hade jag velat lyfta upp hela bussen och kasta iväg den 178 mil, men jag valde att inte göra det. Jag kliver på och kollar på honom som om han vore en idiot. Han gjorde det samma. Busschaufförer. Jag säger då det.

Det var mycket som hade kunnat gått bättre idag, men det gör ingenting. För när jag väl satt på den varma bussen och lyssnade på min partymusik slog tanken mig, att nu är det fan sommarlov, och jag kunde inte låta bli att le.

I'm a Pitbull Terr-ier-ier-ier

Har precis kommit hem efter att ha inhandlat söndagens viktigheter, godis. En påse till pappa och en påse till mig. Jag och Big. K aka Kamilla stegar iväg med lyckliga kliv till Konsum. Jag var faktiskt lycklig, för jag skulle inte behöva betala mitt godis själv. Underbart moment there.
Så jag börjar med att plocka ihop pappas påse för att spara det roliga till sist, min påse. Eftersom jag bara har två händer måste jag lägga ifrån mig hans påse när jag är färdig. Och varför inte lägga den på det bästa stället? Bakom mig, där jag har noll uppsikt över den.

För er som aldrig har handlat i en affär precis innan stängningstid tänkte jag beskriva hur den kärleksfulla atmosfären osar i luften. Man kan nästan se hur allas ögon hos personalen fäller ner den vita skyddshinnan likt hajar. Nu är det krig. Det gäller att få undan allt och alla på så kort tid som möjligt och alla idioter som kommer för och handla i sista sekunden får skylla sig själva. Prepare for glory!
Den sköna och mest troligt lugna musiken avbryts av en röst som uppmanar alla konsumenter: "Snart är det stängningsdags, var god och avsluta era inköp". Musiken byts flitigt ut till en snabb och hetsisk variant. Om man skulle spela den baklänges skulle det låta ungefär så här: "Get a fuck out of here you stupid bitches, we want to go home!" Tro mig.

Tillbaka till mig som precis ska påbörja plockningen av mitt godis. Jag babblar på om ingenting och märker att Kamilla inte svarar, hennes svar var ändå oviktigt. Vad som är viktigt är mitt godis och min flitighet vad det gäller mitt plockande, jag vet precis vad jag vill ha och jag är inte rädd för att briljera med mina skills.
När jag vänder upp mitt face mot Kamillas minst sagt distraherade ansiktsyttryck för att precis ta ton. Säger hon: "Jag tror dom tog ditt godis".
Vaah (!) säger jag och vänder mig om och jag tror inte mina ögon. Han hade svept undan min godispåse i all hast. Och vadå tror, tror gör man i kyrkan. Antingen tog dom det eller så tog dom det inte, i det här fallet så gjorde dom det och hon bevittnade dessutom hela händelsen utan att röra en muskel! Kamillas insatts i det hela var minst sagt en besvikelse, det enda hon hade att komma med var att stå och garva i 5 och en halv minut. Mina förväntelser låg på en högre nivå. Hon skulle ha skrikigt "Stopp!" med hen hög och klar stämma och sedan räddat min godispåse nummer två. Medans Kamilla skrattar letar jag febrilt efter den skyldige, han är helt spårlöst försvunnen och mannen i kassan sitter med ett ansiktsuttryck precis som om han inte har en aning om vad som hänt. Jag slår vad om att han är fullt medveten om vad som just har skett. Jag ger upp min ilska och börjar besviket om från början med pappas godispåse.
När vi seglade mot utgången ville jag hemskt gärna hämnas. Men jag tog mitt förnuft till fånga, och Kamilla förbjöd mig.

Dagens lärdom: Det är inte kul att handskas med en stressad personalare.

They try to make me go to rehab, but I say no no no. I ain't got the time and my daddy thinks I'm fine.

Midsommar är överskattat

Läs rubriken.

Midsommar

Idag är det midsommar och det typiska svenska vädret för en riktigt lyckat midsommarfirande, eller inte.

Ikväll bjuder jag på förkrök och sedan vankas det ferre perre, på Lidingö. Ska bli spännande att få se ett gäng backslickefolk på riktigt och hur mycket större, bättre och vackrare dom är än alla oss andra. Om jag har riktigt tur så kanske jag får röra vid en också, hoppas!
Näj inga fördommar här inte, måste ge alla en chans i alla fall. Men bara en! Fan man kan ju inte bjussa på hur mycket som helst hej villt inte.

Glad Midsommris på alla glada ninjor!

There goes my hero, I watch him as he goes

Några kommentarer jag droppade som liten. Charmig eller pain in the ass, skillnaden är hårfin. Är själv ganska nöjd med mina insatser.

1. Mamma står i badrummet och gör sig iordning för kvällen och jag står bakom och kollar på sådär som barn gör. Efter ett tag suckar jag en lätt och utdragen suck med kärlek i ögonen. Därpå säger jag, även där med kärlek i rösten: "Gud vad ful du är mamma".
Än idag är detta ett mysterium.

2. Första gången jag ser en totalrakad kille och jag brister ut i ett högt och förvånat: "Titta mamma! Ett ägg!"

3. Antagligen första gången jag ser en biffig och hårig karl, då jag även där brister ut i ett lagom roligt högt: "Oj titta där, en apa!"

4. Jag är med mamma och handlar. I konsumkön ser jag en lagom rund tant. Mamma hade precis gått igenom med mig hur barn går till eftersom hon hade min lillebror i magen. Nej inte minuterna innan, menar självklart någon dag innan. Jag drog slusattsen att alla tjocka är gravida. Anyway minime går fram till denne tant och frågar på ett sådant tillgjort sätt som vuxna pratar med barn: "Vad har du i magen? Vad haar du i magen?"
En förskräckt tant föröker undvika mig och frågan i och med att låtsas att jag inte finns. Det var ganska uppenbart att jag fanns på riktigt med min fråga hängandes i luften. Det kunde alla inne i konsum intyga, så som folket stod och stirra. Alla förutom mamma. Hon stod och kollade mot motsatta håll och funderade på hur hon skulle skjuta sig själv.
Så där hade vi en tant med tomatfejs, en mamma som inte villa vara där hon var och två långa köer som följde incidenten så diskret dom kunde.

5. Det elakaste jag ändå måste ha sagt, även denna kommentar tilldelades min kära mor, var en kväll innan jag och syskonen skulle läggas. Jag hade betett mig konstigt dom senaste timmarna och mamma märkte att jag var ledsen. Hon frågade hur det stod till och jag brast ut i ett långt och skärande: "Jag vill inte att du ska dööö!"
Mamma blir tyst och svarar sen snabbt att hon inte alls kommer att dö. Vet inte hur hon hade tänkt planera det framöver, men det var så hon svarade i alla fall. Det går knappt en sekund och jag brister nu ut med tårar nedrullandes för kinderna: "Joooo, kolla på alla rynkorna!" och nyper också tag i pannan för att verkligen understryka vad det var jag menade.
Mamma blir nu ännu tystare, tystare än tyst.

Skogens dövhjort: Va?

Dagens kommentar tog ändå min lillasyster Linnea. Hon är fem år, det märks. På ett underbart sätt.
Telefonen ringer och jag ligger brutalt skönt i min säng. Därför utnyttjar jag the little one och undrar om inte underbara super rara Linnea kan ta det. Hennes svar blir: "Ahh ok..eller vem är det föresten?" och rynkar på näsan.

Charmigt, brutalt charmigt.

snopet

Kom hem för någon dag sen och kommer precis när mami knäpper en bärs. Höh precis likadan öl som jag har på mitt rum tänkte jag..om inte.. Jo, mamma hade gjort det. Hon hade tattat mina fem öl, som dels hade blivit över från mina inköp och två andra som jag har "fått" av en generös person som inte vet om hur generös han egentligen är.
Snacka om ombytta roller, endast att det enda mamma sa och faktiskt det enda hon kunde säga var: Oj juste ja, jag tog dina öl om det är okej. Jag köper nya i morgon.
Om en annan hade sagt så när man "lånade" föräldrarnas alkohol för några år sen hade det ju blivit ett jäkla liv. Än idag faktisk. Rör inte det som inte är ditt är en regel som flitigt prentats in sen dagis.
Lite förvånat svarar jag bara okej, vad bra. Vad mer kunde jag säga. Det roliga är bara att jag kommer att få igen mer än vad jag blev av med i och med att jag inte betalde alla ölen själv. Vinst! Mohahaa

www.har-du-inte-haft-en-dålig-dag-på-länge?-Klicka-här.com

Det var ju ett tag sen jag hade en dålig dag, så nu var det väl dags för en. Det börjas med att möken (pappa) väcker mig 10 minuter för tidigt. Att han väckte mig överhuvud taget!? Jag har en väckarklocka, en finurlig sak på mobilen som säger till när man ska gå upp. Han vet om det, jag vet om det, jag vet om att han vet om det. V-a-r-f-ö-r i hela världen tyckte han att han kände sig nödvändig när han kom in och frågade: "När ska du upp?"
Vart nästan förbannad innan jag ens vakna. Ville egentligen svara: "När jag ska upp!? Aa inte fan nu i alla fall! När klockan ringer, som den har gjort varenda jävla morgon hittills!" men krafterna saknades och det blev endast ett "mfööhhö!"
Vill inte bli väckt innan klockan ringer, som ni kanske märker. Dessa värdefulla minuter innan klockan smäller av är ovärdeliga.

När jag ska äta dagens viktigaste mål, frukosten, finns inget att äta. Det blev en knaper och äcklig äcklig frukost. Bra start.
Traskar surt iväg till bussen och sneglar på klockan, shit. Den var alldeles för mycket och det var dags att kirra farten. Missar den ändå.
Väl på bussen påminner min hjärna mig om att jag totalglömt lunchen idag. Fick kila iväg till konsum och chansa på en av alla miljoner färdiglagade-enportions-kartongförpackade-nedfrysta-vet-inte-hur-gamla-dom-är-rätter. Jag valde brutalt fel. För det första skulle maten värmas i 9 minuter. Under dessa minuter hann min mage klargöra väldigt tydligt att jag var väldigt hungrig. Det är då inte så najs att stirra på sin mat som åker runt runt runt i micron under hela 9 minuter med en mage som snart ger dig en smällkäft för att den är så hungrig.
Misstänksam slår jag mig ner med mitt någonting som ska likna mat. Oväntat men ändå så väntat, det smakar skit. Jag var förbannad, nu vart jag ännu mer förbannad. Det märkte nog tha criminal crew och dom gav mig en del av deras brownies, söta små ninjor.

Inte blir dagen gladare av att matten var helt obegriplig idag, som ett främmande språk. Och inte går det lättare att räkna matte när du grinig.
Dessutom blev jag åter påmind om att årets brakarkonsert är ikväll och att jag inte har någon biljett där det står Justin Timberlake på. Grinig, sur, förbannad var tre vackra beskrivande ord på mitt humör idag.

Ett annat äckligt dessutom är att min kära pelikan, pingvin, flamingo eller vad fan det heter är spårlöst försvunnen! Den står inte kvar där den alltid har stått i ett års tid, enligt Jasmine. Varför skulle dom välja att slänga eller ta bort den idag av alla dagar? Bara för att jag bestämde mig för att den ska bli min, det är varför. Idag är alla idioter.

Här kommer kung av allt, här kommer kungen av ingenting alls

Sommarskola. Fram tills den 26 juni är mitt sorgsna ass fast i Nacka gymnasium ännu några dagar. Usch! Har en känsla av att matematik och jag kommer att vara fiender för resten av livet. Definitivt efter det här.
Det är jag och tre tjejer till från min klass, min riktiga klass och inte den här mofo klassen vi har hamnat i nu. Är ganska säker på att det var någon eller några fler matteälskande klasskamrater som fick ett härligt ig, men antar att dom var för balla för sommarskola. Det känns i alla fall som om det inte endast är vårat fel, utan att vår mattelärare kan ta på sig en del av ansvaret. Tack.

Om ni tycker (ni som går i nacka) att det inte finns nånting att göra på sina värdelösa raster i skolan, gissa vad jag tycker nu. Det finns inte själ i hela skolan och man är nästan konstant omringad av lärare.
The Fantastic Four of us kom på med värsta fix idén och tyckte att vi kunde fördriva tiden med en kortlek, och varför inte slå till på stort och köra med en turnering. Jag kände hur kämparglöden växte i mina små klämparceller, nu var det krig. Det höll i ungefär två dagar, sen slocknade glöden. Så vad gör man i en tom skola när alla andra har sommarlov. För det första skulle nog vem som helst bli knäpp, jag kanske blir lite mer knäpp än andra. En uttråkad knäpp Sara är kanske inte alltid den roligaste kombinationen. Jag vet inte, fråga Kamilla.

Än så länge har jag lyckats dra med mig Jasmine i ett bulldrama, då vi snodde åt oss en varsin bulle från lärarnas fika. Vi fick en mer eller mindre rolig utskällning. But it was all worth it.
Jag har erövrat ett stort djungelblad av plast som jag antar tillhör skolan, råkade hitta det innanför skolans dörrar. Hur som helst så är det mitt nu och jag är ganska nöjd med min vinst. Antar att jag var orsaken till ett par skratt och förvånade blickar när jag skulle åka hem med min trofé. Det bladet förgyllde i alla fall min dag då jag fick vifta omkring med den och peta med den på alla glada ansikten. Efter ett stund vart det nog inte så uppskattat. Jag vet inte, fråga Kamilla.
Jag är även fullt beslutsam om att jag ska erövra en plastflamingo som står på en tomt inte allt för långt ifrån skolan. Den saknar huvud, men är lika vacker för det. It will be mine, trust me!

Fredag den 8/6. Skolavslutning!

Det var då dags för skolavslutning och sommarlovet skulle invigas. The criminal crew bestämde att detta skulle ske på bästa sätt. Vad annars än med rusdryck. Alla körde på bubbel. Inte jag för rebell-sara var i farten! Intalade jag då mig själv när läget egentligen låg till så att jag var fattig och dessutom hade glömt säga till mamma i lagom god tid så att hon skulle kunna kirra en flarra. Otippat att Sara Andersson inte kunde planera.

Anyway, vi hade hittat mysigaste och bästelibästaste stället för ett förkrök innan avslutningsakten. När vi sitter där, herrar på täppen, och taggar till som allra mest inser vi att vi inte är dom enda som tänkt tanken.
Inpatrullerandes kommer ett litet nacka gäng och sätter sig på vår brygga. "Men Hallåå..!" kunde man klart och tydligt läsa i våra allas ansikten. Precis som om det hade hjälpt att vi snabbt som attan slängt oss upp och skrivigt våra namn längs med hela bryggan, men att vi insåg att någon sådan åtgärd har vi inte gjort och nu var det försent. Hjärnan fick en kalasidé och tyckte att vi kunde slänga oss upp och breda ut oss över den plats vi såg att dom spanade in. Men jag tog mitt förnuft till fånga och tyckte som jag egentligen tycker när jag är snäll, att alla kan dela på allt. Typ.



Vi hade ju faktiskt Nathalies coola mobil som sjöng för fulla muggar och vi lyssnade nöjt. Tills vi fick syn på killens minst sagt enorma bergsprängare. Precis som förutspått, vi hörde inte ett smack av vår musik. Till en sekunds lättnad insåg jag att det inte var endast skitmusik dom tänkt spela, en del låtar var rätt bra. Men den sekunden gick över lika fort som en sekund. Då jag insåg att dessa hade tänkt lyssna på varje låt i ungefär max en sekund. Vi fick lyssna på ett härligt massa blippande. Underbart.
Vi påbörjar, något gladare, vår färd till Nacka Gymnasium. Under denna färd kommer vi överens om något som vi i detta tillfälle tyckte skulle vara hur roligt som helst. När vi skulle bli tilldelade våra busskort eller bli önskade en glad sommar skulle vi leka Hipp Hipp och skrika "BUSSKORT" eller "SOMMAR", klappa tre snabba klapp och sedan stolt slå ut med armarna i luften. För er som inte fattar, gå och lägg er. Det är inte min förklaring det är fel på, i sånna fall är det ni som är tröga. I stort sätt skulle vi gapa så fort vi fick tillfälle. Dessa tillfällen kom inte. Vi fick inte vårt dumma busskort och vår mentor önskade inte oss någon glad sommar. Idiot.

Efter sommarvisor och magdans drog vi oss vidare in till Gamla Stan. Gjorde även ett stopp vid Maxi där vi inhandlade lunch och jag fyllde på mitt ölförråd. Heineken. Magen gillar!
När vi kände att vi var för balla för solen så drog vi oss hem. Jag traskar in säger till mamma som står och lagar mat att jag kan hjälpa henne, hon blir glad, jag går upp och lägger mig i min säng och sover en timme. Inte så uppskattat.

Jag vaknar. Jag käkar. Jag gör mig iordning. Jag och mitt bubbel på 1 och ½ härlig liter drar oss in till stan och möter upp folket. Vi har ett litet möte och bestämmer oss för att fortsätta in till Tanto. Där är det ganska mycket folk och ganska för mycket poliser för min smak. Dessa verkade efter en stunds iaktagande från min sida helt okej och verkade inte vara ute för och whina.
Allt blir mycket trevligt. Alla blir mer eller mindre fulla och under kvällens gång droppar det in mer och mer folk som slår sig ner vid vår erövring av mark. Bland annat några kända ansikten från klassen. Med andra ord, mycket mycket trevligt! Efter lite åkandes hit och dit slutar äventyret i min säng väldigt sent och jag somnar på en gång.

Endast Fanny, jag och Johanna vet hur galet vi hade när vi skulle öppna tha flaska. Som inte alls ser så stor ut på bilden. Snopet.

Här sitter jag och leker och tror att jag äger allt och alla. Men det enda jag äger är min nerspillda jacka. Inte så ballt.

en dag på stan

Blev Gamla stan efter terminens sista lektion. Fifan vad härligt det va. Skönaste solningen på länge. Inte för varmt och inte för kallt (hur det nu skulle kunna vara kallt en 26 gradig sommardag), alldeles lagom. Hemma är det galet att sola. Smälter bort efter 4 minuter.
Sen att Nathalie satt brevid och uppgraderade sin färg gånger tre och jag sitter lika brun som en fetaost, det är en annan femma.

Båtar, folk och studentflak kom och gick. Bland annat kom det en risig jävla ursäkt till motorbåt och la till vid en av bojerna. Sågen åkte fram på en gång och jag, Kamilla och Nathalie börja såga.
Efter att ha glassat utan tröjor, tar den ena av sig även byxorna. Äej ovårdad solning tänkte jag. Men inte nog med det, det var badning som var på ingång. Han var nog för ball för att bara sitta i båten och styla med sina brillor och sin öl med dom andra grabbarna. Nej visst, ett dopp blev det och sedan upp igen för att torka sig så sexigt han kunde med sin medtagna handduk. Jag skämtar inte han stod säkert i 20 minuter och torka sig, ruffsa sig i håret, fixa till paketet och han hann till och med med en liten smoke. Men sätta sig ner det gjorde han inte. Flex flex med musklerna ståendes i sina lysande röda kallingar.
Efter ett tag hoppar nummer två i. Men dock inte lika ovårdad som nummer ett. Nummer tre fick också en hel del sågningar, då han satt i tröja och jacka! Jag menar, jag är imponerad att killen inte dog av värmechock.
Jag har ingen aning om hur vårat lilla besök i stan fick det avslut det fick. Helt plötsligt har grabbarna grus dykt upp brevid oss och det slutar med en konversation där dom tycker att vi ska glida förbi deras förkrök. Jag satt bara och log för mig själv, för dom anade ingenting om våra balla kommentarer som vi droppade innan.
Men jag tror nog ändå att ballast av oss alla var kallingmannen.

sommar i mitt hjärta, alkohol i mitt blod

Sista skoldagen och sista uppgiften idag. Sen är det bara för mig och luta mig tillbaka och njuta av den sista, väldigt slappa skoltiden innan skolavslutningen. Mh men vänta nu Sara när är skolavslutningen?
Ja juste. I morgon! Alltid ska fröken effektiv vara klar in i sista sekund. Nästa år då ska jag fanimej se till att jag inte får några restuppgifter i slutet. Kunde ha slappat järnet dom här två veckorna, men icke!
Men är ganska nöjd ändå, fixade upp 2 av mina 3 ig:n. Det var en svettig period det. Dels av ansträngning och dels av panik. Gå ut med ig, hur kul kan det vara?
Aja. No more school på ett bra, äckligt jävla bra tag! Hurra Hurra! I morgon är det som sagt skolavslutning och jag, Kamilla, Johanna, Fanny and Jasmine har en liten deal. Vi ska samlas hos Johannie och börja dagen med lite smått och gott, alkohol mina vänner. Sen när vi mår som bäst ska vi knata iväg till tha avslutning och vara precis så högljuda så inga lärare (Beadecke) märker någonting.
Sen kommer hela dagen vara en enda stor fest och det ska tjoas och det ska gapas: NU ÄR DET SOMMARLOV NU ÄRÄ FÄST!
Men nej, inte riktigt. För att ta ner stämningen en aning. Det ironiska är att jag kommer och fira skolavslutningen som ett djur, för att sedan behöva knata tillbaka dit på måndag igen. Jag vet, jag är sämst. Det är det tredje ig:et som ska kirras duvet. Sommar skola. I like. N O T.
Matte B och jag är inte så goda vänner. Vi rättare sagt hatar varandra. Jag tycker Matte B är ett skämt, min lärare tyckte nog att jag var ett skämt och jag tycker att min lärare var en idiot.

Dan Bäckman gillar inte kanelbullar.

Lite trött, lite seg, lite ont i huvudet. Lite dagen efter.
Igår var en mycket trevlig kväll. Att vakna upp i denna kropp, lite mindre trevligt.
Men bakis eller inte här skare solas! Jag och min gode vän vaniljbulle (Kamilla) är less på att vara vaniljbullar. Vi vill vara kanelbullar för en gångs skull. Men eftersom vi inte har anlag för att få se ut som kanelbullar har sommar efter sommar resterat i lysande vanilj. Men nu har vi fått nog och vi vägra vara vita. Det är våran slogan duvet. Vägra Vara Vit. Ni kan se oss på plattan där vi gapar ut våra slagord och delar ut flygblad. Denna sommar då jävlar ska ni få se på andra bullar.

För att jag vill. För att jag kan. För att jag kan inte låta bli!

Veckan invigs allt bra. Det är sol idag och jag tog mig tid att ligga ute och pressa lite.
Till tisdagens ära vankas det fest. I morgon fyller Nikola år för den 20:e gången, det respekterade och eftertraktade 20. Två långa år kvar för mig va. Kan ju inte så mycket än att göra det bästa av situationen fram tills dess, leva loppan. Nästan. Lite svårt och leva loppan när man inte kan glida in på systemet hur man vill och när man vill. Hade lugnt underlättat.
Men jag ska försöka, kan ju ge en uppdatering om två år och se hur det har gått.

Förutom morgonkvällens härligheter så är man bjuden till Jelvings mottagning. Ska bli kul att äntligen få träffas efter alla dessa år, känns som evigeheter i alla fall. Lite läskigt, men mest kul.

Äej alla purjolökar där ute, i morgon är det fest and we are gonna party like it's his birtday!

söta studenter

Natasha och Janna

För hon har tagit studenten...

Jag slocknar. Jag vaknar, och jag tänker vart fan är jag? Tog mig några sekunder och förstå att jag var hemma hos Natasha. Det var till och med planerat dagen innan att jag skulle sova där. Morgonförvirrning på allra högsta grad.
Vrider med stor möda på mitt fejs och där ligger en mosad nybliven (efterbliven) student. Hon raspar fram ett ovårdat: för jag har tagit studenten...

Ingen orkar prata eller skratta, så vi snoozar ett bra tag. När vi känner oss lite mer mänskliga så ägnar vi en tanke åt att känna efter hur huvud, kropp och tår mår. Inser förvånat att ingen av oss är fruktansvärt bakis. Huvud och mage strejkar inte idag inte. Skönt!
Men ganska snabbt insåg jag att hjärnan och munnen inte var särskilt samarbetsvilliga Hade tänkt säg till min alldeles så vuxna sängkamrat: Jäklar vad tiden går fort, snart sitter du där med volvo, villa och vovve. Min mun sa endast: Vilva, vovvo, vivve.
Natasha ifrågasätter inte, hon håller bara med. Inte så fort, men efter ett tag insåg jag att jag snackade som ett mofo. Gör då en ny insats, men det blir inte bättre än vilvo, volve, vovvo. Jag ger upp.
Nånstans mitt i allt kläcker Natasha morgonens kommentar: "Det är så jävla gott när vattnet är gott."

Efter att ha vilat oss ytterligare en stund efter morgonens ansträngning, att vakna. Går vi igenom gårdagen.
Resumé: Vi hade s j u k t k u l!

• Efter utspringet fick vi gapa och skrika i takt till musiken.
• Under mottagningen proppade vi våra magar med godaste maten, massa tårta och drickan flödade.
• Sen var det raka vägen till The Bank. Kvällen vart ju inte sämre av att vi var uppskrivna på listan, spara en hundring som kan läggas på drickbart istället. Sara hurrar! Sedan fick vi och gänget glida in på vippen. Det var också ganska onajs, oh yeh.
• Det höll på och bli bråk som jag stoppade och jag vart kvällens hjälte. I alla fall enligt mig.
• Det bjöds ytterligare på dricka, jag tackar och tar emot. Måste ju ställa upp för laget.
• Alla var taggade och vårt gäng ägde dansgolvet, enligt oss i alla fall.
• Väl hemma så käkar jag det godaste fyllekäket jag ätit på länge, serbisk mat. I like!

Sen var det dags för frukost, det vill säga macka, mjölk och tårta. En ganska svårslagen frukost.
Resten av dagen bestod av slapp, slapp och bara slapp. Sedan bar det iväg till Jansjöö som bjudit upp till ett 18års firande, i efterskott dåra.
Även där bjöds det på det goda, inkluderat dricka. Som jag drack av fast jag intalat mig själv att ikväll skulle jag tacka nej. Inte hade jag en tanke på att jag skulle lyckas bli taggad efter gårdagen inte. Så ganska oiordninggjord och felklädd sitter jag drickandes och lyssnar på musik. Ganska svårt för mig att inte bli taggad.
Kan avrunda det hela med att det sved äckligt mycket att vinka farväl till flickorna som trippade iväg mot bussens riktning.
Nångång mitt i allt detta kläcker Emma kvällens kommentar: "Måste man va en ingenjör för och fimpa eller?" (Då hon missar askkoppen).

Skål

yippie-kay-ey mother fucker!

Idag tar Natasha, studenten inget annat än AWESOME! Dagen, kvällen och natten kommer att bli fullspäckad med röjj. Även om det råkar vara så att jag inte tar studenten, så ställer jag självklart upp för min kära vapendragare och kommer skrika mig hes, hoppa mig trött, dricka mig drunk och för övrigt se till att denna dag blir oförglömd. Ja jag vet, man är väl schysst!