Jag traskar in och sätter mig i hennes säng och säger "Hej" och hon hälsar tillbaka, samtidigt drar jag fram en lång megagosedjursorm som låg mellan madrasserna i hennes säng. Helt oanandes om att det var ett stort misstag.
Mistingen: NÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄJJ!
Jag: Va?!?, svarar jag som en nyvaken björn.
Minstingen: Du måste vara försiktig med den! Och drar den ur mina händer. Man måste hålla den såhär. Och hon håller den precis som jag gjorde innan.
2 sekunder senare.
Minstingen: Vet vad man också kan göra med den?
Jag: Nej...
Minstingen: Hoppa hopprep!
Sagt och gjort. Hon langar iväg den nyss kallade ömtåliga ormen i världens jävla fart och ba kör. Kör brutalt.
Jag: Att jag inte tänkte på det innan.
Minstingen: Ha-ha aa!
1 kommentar:
Hahaha, vad söt =)
Skicka en kommentar