Alkohol. Ibland kan det var lite jobbigt dagen efter. En del gånger mycket jobbigt. Hur många gånger ska en människa behöva ligga i fosterställning och tycka synd om sig själv, läsa i sin utkorg och inse att det här är inte riktigt bra någonstans eller för den delen behöva kartlägga hela sin utekväll dagen efter via ringda samtal, utgångna och inkomna sms?
Jobbigt. Jobbigt. Jobbigt.
Usch och blä.
Skam.
Ågren.
Dö.
Jafyfan. Man har ju lyckats skapa en hel del mästerverk i nattens dimma. Ni kanske sitter och ruvar på en och annan "Mona Lisa" ni. Sitter framför skärmen med antingen gråt eller flin i ansiktet ditt.
Men min fd. arbetskollega, som jag jobbade med i exakt fyra timmar innan hon slutatde efter första dagen, slår nog oss flesta med hästlängder. Jag säger bara Norge. Kvinnan vaknade upp i NORGE. Lilla mamma ringer och frågar vart hon håller hus. Oslo blir svaret.
Varken pengar, pass, legg eller kort.
Jag blev minst sagt imponerad. Skrattade högt och tydligt, slängde bak med hela huvudet, vidöppen mun och applåderande händer.
Sen blev jag lika glad över att chefen vår, som även hon närvarade under lunchen, är ung och rolig. Vill ju inte ge en felaktig bild av mig själv som en dum omogen icke-ansvarstagande skit.
För det är jag inte.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar