Fylledagboken

Vi hade då med oss något så finurligt som en fylledagbok. En bok vi skulle skriva i när vi var lite druckna. Det var min idée. En kanonidée tyckte jag. En tanke som sedan visade sig inte vara så igenomtänkt. Antingen var man för full när man kom hem och orkade inte sätta sig med en bokjävel och lalla med, eller så hade det gått så lång tid att man var nykter när man släpa sig innanför dörren och ville bara däcka i sängen. Eller så tokglömde man det bara.

Men med en viss ansträngning lyckades vårt crew få ner några rader. Tänkte bjussa på några. Enjoy it!

Utdrag ur tha Fylledagbok:

Kvällens lärdom:
Rör aldrig, och då menar jag aldrig, cyprioternas koner. Dom är typ heliga, eller brutalt heliga. Jag ska nog vara tacksam för att jag inte fick spö.
Tjarå!!

Alla har en mamma eller pappa i sin grupp. Det har inte vi. Vi är alla barn... Det är därför det går som det går. Haha!

Våra grannar mittemot är bögar och Sari vill veta vad dom gör.

Alla jävla rum har ju samma tavlor. Vad är grejen med det?
Snålt, tycker jag. Man känner sig lixom inte speciell...

-Kan vi inte kasta in en mandel?
-Haha ja!
-Men nej, dom kommer lacka.
-Men nej, vi måste våga lite!
-Haha
-Jag skulle fan lacka om jag fick en mandel på mig.
-Nej, jag skulle bli skitglad... Åh, en mandel lixom.

(Jag skrev ner en konversation som ägde rum på vår balkong)

Smirnoff och Barcardi är underskattat. Varför har man inte druckit det 24-7 förut!?!
... Det är Grabbarnas också.
Tjarå!
Heeeijdåå! Heijdå!