Minstingen: Den här saften blir aldrig gammal!
Jag: Vah?
Hon tar en klunk ur en ful sportflaska för att understryka vad hon just sa.
Alex: "Den här saften blir aldrig gammal, för jag är dum i huvudet...", mumlar brorsan.
Jag, som håller igen ett flin: Hur länge har saften legat där i?
Minstingen:...Jag vet inte. Och smäller samtidigt av ett stort smile.
Jag: Aaa-ha.
Jag tyckte lixom synd om henne för att hon inte förstod att hon drack gammal saft, samtidigt som jag blev lite avundsjuk. Eftersom hon är i den där åldern då världen tycks vara en enda stor lekstuga och utan problem.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar